annnnaandersson

Jag sager da det.. Da var det bara nagra dagar kvar tills det var meningen att vi skulle aka hem for gott. Ju narmre hemfarden vi har kommit, desto mer skit har det kannts att lamna Nottingham. Nagon gang sadar har vi val sagt att " tank om... Tank om vi kunde stanna ett tag till". Men den tanken har vi snabbt avfardat och sagt att det gar ju faktiskt inte. Vi bada har ju andra planer efter detta sa det har bara liksom inte gatt. Jag har ett jobb som jag trivs sa otroligt bra med som jag inte vill svika och Fias planer var som sa att hon skulle aka till asien i 4 manader. Sen var det ju da en kvall i forra veckan som Fia kom hem fran jobbet och borjade grata. De hade haft ett valdigt jobbigt samtal pa jobbet da alla mer eller mindre sa att de skulle gora sa mycket for att hon skulle stanna kvar. Tank att man kan traffa manniskor som det bara klickar med pa en gang! Sadana som det kanns som om man har kannt hela livet.
Ett helt gang av sadana manniskor har jag pa jobbet. Idag sa varldens goaste Melv: "you're like a daughter to me"..
Det ar nastan sa man faller en tar.. Hur som helst. Nar Fia kom hem gratandes den dar kvallen sa lag vi vakna nastan hela natten och pratade. Finns det nagon mojlighet i varlden att vi kan komma tillbaka efter jul, eller ar det helt kort? Tankarna snurrade fram och till baka, vi vagde for och emot och grat bada tva tills vi kom fram till att. Joo.. Det kan ga.

Sa nu ar det som sa att detta ar nog inte sista veckan vi ar har. Utan det blir nog ett tag till.
Jag tror vi har kommit fram till ratt beslut. Det varsta som finns ar ju om man skulle angra sig nar det faktiskt ar for sent. Det ar det sista jag vill.